lu.se

Statistiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Valspan 2022: Att förutse valresultatet

Publicerad: 2022-08-31

Vem vinner valet? Ingen vet, men en som försöker spå utfallet är Jonas Wallin, universitetslektor i statistik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. – Det finns ingen magisk prediktion. Inte utifrån historiska data, men det går att se vad som är mest rimligt.

Jonas, du är involverad i projektet Botten Ada, som förenklat är en statistisk modell som ska kunna förutse valresultatet. Kan du berätta lite om projektet och ditt arbete med statistikguiden ”Vem vinner valet?” för SvD?

–  Arbetet har gjorts tillsammans med Måns Magnusson från Uppsala universitet och journalisten Jens Finnäs. Idén till guiden fick jag och Måns för ungefär två år sedan, även om de andra två gjort liknande saker bland annat inför valet 2014. Fokus har legat på metodutveckling och modellen analyserar mönster i de senaste 20 årens opinionsmätningar och valresultat, med extra tyngd på de senaste tre valen. 

Genom att simulera 1 000 val får Jonas Wallin och kollegorna fram en beskrivning av osäkerheten av partiernas väljarstöd. Information och kod finns på sidan www.bottenada.se  

– I och med samarbetet med Jens som är datadriven journalist blev det naturligt att få ut det här till en större publik genom Svenska Dagbladet. Jag och Måns hade säkert gjort det ändå, men då främst för forskningens skull. Vi har noterat avsaknaden av en här typen av guider i Sverige. Det har blivit så vanligt att folk diskuterar och spekulerar, men utan att ha någon egentlig statistisk grund att stå på, säger Jonas Wallin.

När ni räknar på sannolikheten för olika utfall, är det rent matematiskt jämfört mellan tidigare opinionsundersökningar? Hur tar ni med att vissa partier är bättre än andra på valspurt, väljare av parti x är mer benägna att stödrösta, eller hur skandaler som inträffar vid olika tillfällen under valåret påverkar?

– Prognosen utgår från förra valets resultat och SCB:s partisympatiundersökning i maj som riktmärke. Sedan använder vi samtliga opinionsinstitut och ju närmare valet vi kommer, desto mer vikt fäster vi vid deras siffror. Lägg därtill beräkningar på hur mycket de olika opinionsundersökningarna historiskt överskattat respektive underskattat partiernas valresultat. Ja, vi räknar även på förmåga till valspurt och stödröster, men just skandaler är en väldigt svår variabel att försöka räkna på.

Hur pålitliga är opinionsundersökningarna? Vilka deltar och svarar de tillfrågade ärligt?

– Opinionsundersökningar bygger på vad folk säger att de skulle rösta på om det var val i dag eller liknande. Ofta har stödet för Sverigedemokraterna underskattats, särskilt i telefonintervjuer, men där tror jag folk är öppnare i dag. Våra undersökningar pekar också på att stödröstandet är högst verkligt. Hör man att ett parti riskerar att hamna under riksdagsspärren, då kanske man röstar på dem trots att man inte tänkte det till att börja med.

Jonas Wallin kan också se att stödet för till exempel Vänsterpartiet ofta har överskattats i opinionsundersökningar. Så trots all data så finns det ingen magisk formel för att spå resultatet.

– Vi tittar på vad som ligger inom rimlighetens gränser. Det vi gör är en form av ”poll of polls”, baserat på vad andra gjort. Men det finns troligen en slags industribias – vilka är det som svarar på telefonundersökningar och webbenkäter? Finns det tendenser till att det är vissa kategorier av väljare? Det gör att allt fler undersökningar träffar fel.  Vi tror att det handlar om att man inte lyckas fånga alla och de man inte fångar, de röstar annorlunda. 

Jonas Wallins och Måns Magnussons hypotes är att urvalet blir skevt eftersom det är så svårt att få tag i folk till undersökningar. En annan hypotes är att det inte går att utesluta att folk faktiskt ändrar sig från en dag till en annan.

– Den här osäkerheten finns med i vår modell också. Men det är viktigt att kvantifiera osäkerhet och beskriva det, säger Jonas Wallin.

Det är så många opinionsundersökningar som publiceras: Sifo, Demoskop, Novus, SKOP, Sentio, Ipsos, SCB. Har du tips om hur man ska läsa dem, ska man välja en och hålla sig till den, eller behöver man slå samman dem?

– Det finns ingen magisk prediktion. Inte utifrån historiska data, men det går att se vad som är mest rimligt utifrån vad vi vet just nu.

Bäst källor är enligt Jonas Wallin SCB:s mätningar, föregående års valresultat samt stödröstningseffekten: Tittar han på historiska data kan han se att Liberalerna två gånger gått från spådda 5 eller 6 procent till 13 procent i riksdagsvalet.

Så, vem vinner valet?

– Just nu är det verkligen jämnt och det har skiftat från vänster till höger och tillbaka sedan i maj. De senaste beräkningarna från 15 augusti ger Magdalena Andersson fördel i tre uträkningar av fem. Både MP och L klarar riksdagsspärren i strax över hälften av mätningarna, men samtidigt visar våra uträkningar på 75 procent sannolikhet att något av dagens riksdagspartier hamnar under fyraprocentssspärren.

Om Jonas Wallin

Jonas Wallin har en bred bakgrund inom statistik, men har själv inte specifikt fokuserat på forskning om valresultat tidigare. I stället har han jobbat med statistiska metoder inom spatial statistik, epidemiologi, genetik, entreprenörskap med mera.

– Det jag gillar med statistik är just möjligheten att jobba med olika människor och olika problem. Det är väldigt trevligt tycker jag, förutom just det rent matematiska.

Jonas Wallin och kollegorna är helt öppna med all data och kod de använder i projektet.

– Vem som helst som kan och vill får ta det och modifiera. Det är viktigt för oss vetenskapligt att vara öppna, men också – om någon tycker att de kan göra det bättre än vi gjort – varsågoda. Vi är bara glada för det.

– Med open source och maskininlärning har verkligen vårt fält inom matematisk statistik gått framåt de senaste åren. Alla papers är dessutom öppet publicerade innan man skickar in dem till tidskrifter.

Till vardags är Jonas Wallin biträdande programansvarig för det nya masterprogrammet i Data Analytics and Business Economics vid Ekonomihögskolan. 

Läs mer om Jonas Wallins forskning i Lunds universitets forskningsportal